Fasen äntligen- blondinbella here I come! eller inte.. Det är väl inte riktigt så att jag satsar så hemskt, Det är mer trevligt att skriva av sig och se att det är uppskattat.
Imorgon bär det av till min gymnasietid igen.. Här spenderades tre år. Mycket skratt, en hel del tårar ( antagligen pga hjärtkross )
och en anings skolkande. För det hör väl ändå till att skolka lite?
Hade aldrig skolkat innan jag träffade Anna. Anna var tjejen som introducerade mig för skolkning, lite tjuvrökning men mest en hel del skratt.
(Jag och Anna på väg till balen)
Jag kan inte ens förklara hur roligt jag haft med den tjejen, vilka tider! Ett tag bodde vi tillsammans.. Hon, Jag och vår bästa vän Andreas. Det var nog "the time of our lifes". 3 galningar i en lägenhet. Behöver jag säga att vi ofta OFTA låg dubbelvikta i skratt.
Vi var som tre kattungar, vi busade ihop alla tre, eller så blev en lite "utanför" och blev det självklara busoffret, eller så låg vi sked och myste framför min 16 tums tjocktv i min 120 säng ( som jag prompt skulle ha till den redan möblerade studentlägenheten)
Det var tider det.
(Maria,Jag,Lina och Anna)
Tyvärr kommer varken Anna eller Andreas imorn.. Men jag får nog träffa ett och annat hjärtekrossande fejs!
(Jag och finaste Andreas)
(Lyckligaste)
Våra två enda killar i klassen, Andreas och Pontus!
HR3B...
FrokenB. Tackar för sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar