om att sakna en vän

Det finns ett par saker som jag ångrar att jag inte tog tag i på ett vuxnare/mognare sätt.
Ett av dom är flytten från en fin lägenhet som jag delade med en bästa vän.

Jag kan fortfarande ligga och fundera och banna mig själv för hur jag behandlade vännen, hur jag inte vände mig dit problemen skulle,utan sköt på dom till andra eller bara bort från mig.
Jag tänker på bästa vännen mycket,varje dag. Jag mår dåligt över hur vi kommit bort från varandra..
För ett år sedan pratade vi varje dag!! Jag var gladare än någonsin dagen hon skulle komma hem efter ett halvår i annat land,det var en så jäkla bra dag att jag var så sjukt dålig i magen,för jag var nervös,förväntansfull och bara så otroligt lycklig att jag skulle kunna prata med henne varje dag då.
Det gör mig så ont att det inte är så fortfarande, och det gör mest ont att jag själv skapade det.

Jag vill bara att allt var som förr,att vi aldrig tog beslutet att flytta tillsammans. vi var bäst som särbo, då var vi bästa vänner. Bästa Kompisar.
Jag är inte hel utan den där tjejen!

Förlåt igen..

Ni är bäst.